jag är en riktig snattare ska ni veta.
Nu ska ni få höra (läsa?) något hysteriskt roligt.
En helt vanlig lördag spatserar jag runt med mina två systrar inne på gina i Linköping. Helt plötsligt säger min storasyster: "Är det där den skinnjackan du har på dig?" och pekar på en skinjacka hängandes på en ställning. "Nej nej" utbrister jag och säger att min är från Cubus och köpt i oktober nångång. Då undrar hon varför den där larmpluppen sitter kvar på min skinnjacka? Ja, de undrade jag också då ska ni veta. Herregud. Jag trodde jag skulle dö av garv. Förstår ni? Den där svarta larmpluppen i plast som sitter på alla kläder i alla affärer, satt kvar på min skinnjacka inköpt i Uppsala o OKTOBER! Och jag har alltså, skojar inte, spatserat runt i denna jacka hela hösten? Och ingen har sagt något? Jag har inte märkt något? Ojojoj jag höll på att dö! Det såg ut som att jag snodde en skinnjacka ju!? Fast det var inte samma design på den där plastiga larmpluppen som inne på gina. Så vi irrade runt och letade efter ett Cubus så de kunde ta bort den där. Man ville ju inte direkt fråga inne på gina. Det kändes lite som att säga "Hej! Jag har precis rånat Cubus, men skulle du kunna hjälpa mig att få av den här!" När vi inte hittade något Cubus fick jag helt enkelt försöka dölja den pinsamma larmpluppen och intala mig själv "har jag gått med den hela hösten skadar väl inte den här lördagen också?"
Tillslut hittade vi ett Cubus. Jag gick fram till kassörskan och berättade hur det låg till och att det var väldigt pinsamt det här, eftersom det inte verkade särskilt trovärdigt när jag sa att jag gått runt med den hela hösten. (Sanningen är att jag inte direkt använt den varje dag, utan lite då & då) Men kassörskan säger då (bör tilläggas att hennes uppsyn inte var varken hjälpsam eller vänlig) "Och du har inte kvittot kvar?" .... EEEH? Jo jag brukar spara kvitton på 400 kronors skinnjackor ett halvår efter inköp, för det är ju liksom ändå en slags garanti på sån skitkvalité anser jag? EHM? Nej din dumma lilla fjollkassörska, jag är inte direkt en kvittosamlare, jag har viktigare saker i plånboken? (Såklart säger jag inte detta!!! Bör tilläggas liksom) Hon tar min jacka, och kommer efter en stund tillbaka med den och plockar bort larmpluppen och ger tillbaka jackan. Inte ett ord får jag, inte en blick.
Tankar som går igenom mitt huvud:
1. Ser jag ut som en snattare?
2. Är det JAG som ska ta ansvar för att kassörskor i Uppsala inte gör sitt jävla jobb?
3. Har inte kunden alltid rätt? (den skiten måste ju jag alltid ta i mitt jobb?)
4. Vem sparar kvitton på budgetkläder ett halvår efter inköp?
5. HAHAHAHAHHAAH fan va roligt det är ändå, HAHAHAH!
En helt vanlig lördag spatserar jag runt med mina två systrar inne på gina i Linköping. Helt plötsligt säger min storasyster: "Är det där den skinnjackan du har på dig?" och pekar på en skinjacka hängandes på en ställning. "Nej nej" utbrister jag och säger att min är från Cubus och köpt i oktober nångång. Då undrar hon varför den där larmpluppen sitter kvar på min skinnjacka? Ja, de undrade jag också då ska ni veta. Herregud. Jag trodde jag skulle dö av garv. Förstår ni? Den där svarta larmpluppen i plast som sitter på alla kläder i alla affärer, satt kvar på min skinnjacka inköpt i Uppsala o OKTOBER! Och jag har alltså, skojar inte, spatserat runt i denna jacka hela hösten? Och ingen har sagt något? Jag har inte märkt något? Ojojoj jag höll på att dö! Det såg ut som att jag snodde en skinnjacka ju!? Fast det var inte samma design på den där plastiga larmpluppen som inne på gina. Så vi irrade runt och letade efter ett Cubus så de kunde ta bort den där. Man ville ju inte direkt fråga inne på gina. Det kändes lite som att säga "Hej! Jag har precis rånat Cubus, men skulle du kunna hjälpa mig att få av den här!" När vi inte hittade något Cubus fick jag helt enkelt försöka dölja den pinsamma larmpluppen och intala mig själv "har jag gått med den hela hösten skadar väl inte den här lördagen också?"
Tillslut hittade vi ett Cubus. Jag gick fram till kassörskan och berättade hur det låg till och att det var väldigt pinsamt det här, eftersom det inte verkade särskilt trovärdigt när jag sa att jag gått runt med den hela hösten. (Sanningen är att jag inte direkt använt den varje dag, utan lite då & då) Men kassörskan säger då (bör tilläggas att hennes uppsyn inte var varken hjälpsam eller vänlig) "Och du har inte kvittot kvar?" .... EEEH? Jo jag brukar spara kvitton på 400 kronors skinnjackor ett halvår efter inköp, för det är ju liksom ändå en slags garanti på sån skitkvalité anser jag? EHM? Nej din dumma lilla fjollkassörska, jag är inte direkt en kvittosamlare, jag har viktigare saker i plånboken? (Såklart säger jag inte detta!!! Bör tilläggas liksom) Hon tar min jacka, och kommer efter en stund tillbaka med den och plockar bort larmpluppen och ger tillbaka jackan. Inte ett ord får jag, inte en blick.
Tankar som går igenom mitt huvud:
1. Ser jag ut som en snattare?
2. Är det JAG som ska ta ansvar för att kassörskor i Uppsala inte gör sitt jävla jobb?
3. Har inte kunden alltid rätt? (den skiten måste ju jag alltid ta i mitt jobb?)
4. Vem sparar kvitton på budgetkläder ett halvår efter inköp?
5. HAHAHAHAHHAAH fan va roligt det är ändå, HAHAHAH!
Kommentarer
Trackback
