bara jag.

Alla börjar skolan men inte jag. Helt sjukt. Och det bästa av allt är att jag inte är en av de arbetslösa stackarna som inte vet vad de vill göra med sina liv. Jag vet vad jag vill. Jag ska göra det jag vill. Jag... ack, det är bara så totalt sjukt. Har inte riktigt förstått att jag verkligen börjar jobba den 1 september. Jag blir chef. Jag blir egenföretagare. Jag är frisör.

Kände först att jag också vill köpa nya fina block, ny kalender och allt det där som hör skolan och skolstarten till. Men jag får ju något mycket bättre. Jag har fått köpt fin inredning, jag fixar och donar exakt hur jag vill ha det, jag bara... alltså det är så sjukt. Ni inser inte! Eller så kanske ni inser mer än mig hur stort det här är, för jag har inte riktigt förstått det än. Jag... blir ägare. Jag är.. Oh lord! Det är så sjukt.

Det som nästan är det bästa av allt är att ingen kan bestämma över mig. Ingen människa kan bestämma vad jag ska göra, när jag ska städa, att jag ska gå ett ärende, att jag ska göra si och så. Ingen kan bestämma när jag ska göra något, det är jag själv som bestämmer. Det är något jag älskar, för ingen kan bestämma över mig!