life as we know it.

En alltför sen gårdagskväll resulterar i en alltför trött Ida. Jag är i ett döende tillstånd. Förovanlighetens skull drog jag ner persiennerna igår (brukar inte göra de), plus släckte alla ljusstakar som jag annars brukar ha tända, och OJ vad mörkt det blev. Skönt igår, men fyfan imorse. Kändes som att jag var tvungen att kliva upp klockan 4 imorse. Gäsp!

Idag blir det jobb och sen väntar antingen ett pass på friskis eller fix på salongen beroende på om de har tid att riva ut golvet imorgon innan jag börjar. Då måste vi få bort allting som är i vägen och då hinns passet inte med. Just nu vill jag bara krypa tillbaks under täcket och sova i 700 år. Men nehe, det får man visst inte. Dags att börja ta tag i det här nu då.

PUSS / i

Kommentarer

ordet är ditt

vad heter du?
latmask?

e-postadress: (publiceras ej)

url/blogg:

kommentar:

Trackback
RSS 2.0