ett minne blott.
jag och malin träffades när hennes pappa och min mamma blev tillsammans och jag tänkte att jag ska uppdatera lite om våra aktiviteter eftersom vi själva tycker det är så roligt. troligtvis är det ganska internt och i princip ingen utom malin och jag kommer garva åt det men jag menar det kan ju vara skojsigt i och för sig.
jag tänkte ta ett litet minne då och då, vissa roligare än andra. jag har ju precis redan berättat om det här med att malin var så rädd för monster och spöken att hon sov i min på tok för lilla soffa i 2 veckor, och som sagt, en god vän som jag såg i den andra minimalt lilla soffan och då vill jag också poängtera att malin är och var kort och jag är och var lång, ville bara poängtera det.
jag tänkte ta ett litet minne då och då, vissa roligare än andra. jag har ju precis redan berättat om det här med att malin var så rädd för monster och spöken att hon sov i min på tok för lilla soffa i 2 veckor, och som sagt, en god vän som jag såg i den andra minimalt lilla soffan och då vill jag också poängtera att malin är och var kort och jag är och var lång, ville bara poängtera det.
alltså, ett minne:
jag och malin lekar och skojar och som den pajas jag var/är fick jag henne att skratta hysteriskt. kan verka roligt faktiskt men malin led av att hon skrattade så mycket att hon kräktes, det inträffade. jag som inte riktigt visste detta OCH hatade (hatar fortfarande) ljudet av kräkljud, reflexen liksom. så ner jag ser den där kaviarliknande sörjan komma ur hennes mun och hon kippar efter andan springer jag in i en klädkammare och gömmer mig och håller för öronen. jag trodde det ju liksom var mitt fel. tönt är hon, den där malin. usch jag gillar henne inte alls, hon kanske tyckte mina skämt var så dåliga så hon spydde över dom... kanske ska ta och läsa en roliga-historierbok för att uppdatera mig lite.
jag och malin lekar och skojar och som den pajas jag var/är fick jag henne att skratta hysteriskt. kan verka roligt faktiskt men malin led av att hon skrattade så mycket att hon kräktes, det inträffade. jag som inte riktigt visste detta OCH hatade (hatar fortfarande) ljudet av kräkljud, reflexen liksom. så ner jag ser den där kaviarliknande sörjan komma ur hennes mun och hon kippar efter andan springer jag in i en klädkammare och gömmer mig och håller för öronen. jag trodde det ju liksom var mitt fel. tönt är hon, den där malin. usch jag gillar henne inte alls, hon kanske tyckte mina skämt var så dåliga så hon spydde över dom... kanske ska ta och läsa en roliga-historierbok för att uppdatera mig lite.
Kommentarer
Trackback
