ett breakdown som är bortblåst imorgon.

jag sitter här och gråter, trevligt va? jag har pms och jag har aldrig varit så sårbar någon gång som nu. usch jag kan gråta för precis allt. att ingenting går som jag vill, fast det gör det ändå. allt är som en berg och dalbana och i ena stunden är jag glad, positiv och ambitiös och i andra stunden vill jag bara lägga mig ner, gråta en skvätt och somna och inte vakna på ett bra tag.

alla bara kräver saker av en, frågar dumma frågor, frågar frågor, kräver. kan folk inte bara lämna mig i fred, jag har pms okej? det är inte så jävla roligt alltid. jag blir så arg och irriterad på mig själv för att, jag vet inte varför egentligen. jag blir arg på allt. på att jag inte kan träna ordentligt och på min rygg, på att jag käkar massa som man inte kan göra när man inte tränar trots en jävligt bra ämnesomsättning, allt. kan inte folk bara sluta kräva att jag ska göra saker, att jag ska göra det och det, lära den det, visa henne det, han det, fixa det och fixa det. jag är trött, och har pms.

jag vill inte ligga i den där jävla sträckmaskinen i morgon, jag vill inte.

girl meets cowboy

jag är nu inne på det tredje avsnittet av girl meets cowboy och det är så fruktansvärt dåligt så jag bara inte kan sluta titta. det handlar om 4 storstadstjejer som tävlar om en cowboy. de åker ut på landet i sina högklackade skor och korta kjolar och tror att de ska finna kärleken. tro nu inte att det handlar om en sommar eller så som de spenderar med denne cowboy, oh no, efter två dagar åker 2 tjejer ut och sen är det två dagar kvar till finalen, vilket förhållande det kommer bli i slutet, you get it right? jag tror jag redan nu ska börja kolla upp amerikanskt visum och flytta dit och sedan skicka in mig själv till det där.

åhjag avundas den vinnande tjejen, men nej, vad händer nu, oj, hon hade visst pojkvän där hemma, busted. oj gud vilken besvikelse för alla parter, jag menar, de kände ju varandra såå bra!?


bitter, kanske ledsen.

jag får inte träna. jag satte därför på mig tighta cheap monday-jeans och vandrade ner till träningen för att jag inte skulle kunna utöva de rörelser min rygg inte klarar av. jag kan väl säga att det visst går att utföra dessa rörelser, med cheap monday-jeans på, tyvärr. detta resulterar i att jag har väldigt ont i ryggen vilket gör mig lite sådär smått lagom deprimerad. söker ett bättre ord för känslan... bitter... nja jag vet inte. ledsen kanske, det kanske ledsen jag är. det resulterar i att jag unnar mig massa saker som man inte ska unna sig då man inte tränar regelbundet. jag har inte tränat sen den 19 augusti, vet ni hur sjukt länge det är för mig. nej nu ska jag sluta analysera för snart kommer tårarna...


shopidictförbundet.

precis som abraham och guden jahve bildade ett förbund (1:a förbundet) så har jag och philip bildat ett förbund. shopidictförbundet. och precis som abraham och jahve hade ett tecken/symbol i form av omskärelsen, så har jag och philip införskaffat en symbol men dock är alla små detaljer inte riktigt klara ännu. vi har dock redan plottrat ihop 2 viktiga regler än så länge, fler kommer säkerligen tillkomma och vi kommer att skriva ner dessa på toarullar istället för torahrullarna. (vi har inte råd med något finare eftersom alla pengar ska gå åt till kläder och diverse liknande ting)

regel 1
att minst köpa 1 plagg i veckan

regel 2
att alla pengar man tjänar (av den fina färgen, säger inte vilken) ska dessa gå till kläder och dylikt.
det är också okej att spendera dem på godis, grönsaker, dip och chips.

regel 3 (ny för stunden)
det är helt okej att shoppa i tragiska och deppiga tillstånd eftersom det får humöret upp på topp igen.



memoarer från singular till plural.

på förfrågan från mr. x ska jag nu skriva om ett hett ämne, relationer.

jag själv har inte så stor erfarenhet av relationer utan de förhållanden jag har haft har ungefär lyckats hålla i 3 veckor, och då jag helst av allt bara vill krypa ner i min säng och glömma att jag är tillsammans med någon, att jag har någon jag måste träffa, måste ringa. mitt längsta förhållande varade i sisodär 7 månader eller något och var med alexander rüdén, och vi gick i 3:an... tragiskt.

nåväl, förhållanden. vad går de ut på? bekräftelse? en vän? en nära vän? ... en för nära vän? ...förhållanden får människor att glömma bort vänner, de som man inte har en sexuell relation med? hallå, vi finns? föhållanden får mig att känna mig instängd. allt är så bra under förälskelsen men när man väl "bestämmer" sig för att gå vidare till fas 2, "vara-kära-i-varandra-i-ett-förhållande" hittar man alla brister, blir irriterad, blir osams om småsaker, blir osams om stora saker... kan man inte bara vara förälskade i varandra?

som ni märker är detta skrivet av en singular! ni med partner förstår er inte på detta, såhär tänker ni:
"men ni kommer hitta någon som ni kommer känna er förälskade i hela tiden, med tiden."
men ha ha, fattar väl jag också, men konstigt nog hittar ni flera stycken eftersom ni byter stup i kvarten också, och alla verkar det funka med och vara så underbart med i några månader, sen byter ni.

egentligen, när jag tänker efter, är jag en stark person som inte slänger mig in i förhållanden som håller i två-tre månader och sedan går vidare till nästan. jag är mer... tragisk... ännu mer singular. fast jag trivs singular. så länge jag är singular trivs jag som singular, när jag väl hittar den där "det-klickar-killen" kommer jag älska att vara plural.

men än så länge är jag singular, och mr. x just nu lika så. så vi ska leva loppan med våra singulara liv, och tillsammans är vi plural, vare sig vi har en sexuell relation eller inte. (jag kan garantera att så icke är fallet)


när jag bara rullar fram.

jag får inte träna eftersom min rygg in pallar det.
jag är ensamt barn hemma eftersom josefin flyttat, my ska till england och pw är hos gun.
av detta blir man lite smått deprimerad.
när man blir deprimerad äter man.
när man äter och inte tränar blir man tjock.
men inte jag inte, jag litar på min äo.
om den skulle svika mig så vet ni varför jag snart börjar rulla fram.


familjelyckan.

familjen har precis njutit av en middag bestående av grillat kött och kyckling, potatisklyftor, varma grönsaker och kall sås. denna familjemiddag kan man säga var den sista på väldigt länge. josefin åker imorgon tillbaka till linköping och my styr sin kos mot england redan på onsdag. det blir jag och malin kvar här hemma och varannan vecka är jag ju helt ensam också. konstigt...


sömnöverflöd.

jag behöver inte mycket sömn. jag sover runt 4-5 timmar per natt. jag behöver inte mer. då klarar jag av dagen. jag är såklart halvdöd på morgonen men en halvtimme senare är jag relativt pigg. jag tar sedan igen min trötthet på helgen då jag somnar relativt tidigt och sover relativt länge, det är min vecka. men jag menar, jag kan inte hjälpa att alla bra deckarserier och andra bra program är i veckorna?

nu när man har blivit tvingad till att gå upp vid 5 så har man liksom varit lite tröttare på kvällarna, dvs i onsdags och torsdagskväll. i onsdags stängde jag av tv:n redan vid 22 och vaknade... utvilad? jag är aldrig utvilad. samma sak hände på fredagsmorgonen. jag vaknade 25 minuter innan jag skulle gå upp, och var helt utvilad. igår kväll gick jag och la mig vid 22 och gick upp 06.30 då min kära kusin promt skulle upp. jag kände mig då dock väldigt utvilad. konsitgt, inte likt mig...

det visade sig dock. jag blir ännu tröttare om jag sover för mycket. jag sov därför i soffan från 7-9 imorse. helt dödstrött var jag då. jag är inte van att få sova så många timmar. jag somnar aldrig innan tolv under skolveckan. men nehe jaha nu har vi ändrat på rutinerna. får väl se hur länge jag orkar:)

ZZZZzzZzzzZZZzzZZzzzzzZZZzzzZZZZzzZzZzZ


man kanske inte vågar.

vad som än händer så kommer det finnas en osäkerhet där. en osäkerhet om vad som kan hända. innan visste jag inte hur det va, därav kände jag ingen osäkerhet, kanske bara smärta. i ovissheten kunde man försöka krypa ihop till en boll för att försöka stretcha ut smärtan, nu finns osäkerheten där, osäkerheten på grund av vetenskapen. om sjukgymnasten säger att jag ska träna rörligheten så finns det fortfarande en osäkerhet. det förföljer en hela tiden. när man bara sitter här framför datorn och omedveten sjukner ihop till den hösäck jag skulle undvika att bli. då slår det en, disken trycks ut, ryggraden är sne. även fast det kanske inte är så farligt, det kommer kanske bli bra, så finns vetenskapen där. den är sne nu, den trycks ut nu, det gör ont nu.

jag har ont i ryggen.
tycker ni jag tjatar eller? jo jag vet men så är det. jag har nu börjat får mer och mer ont på vänstra sidan, jag hade mycker mer ont i högre sidan förut. blä blä blä.


sinnesjukt.

jag sitter nästan mållös. på http://www.aha.nu/ hittade jag mitt horoskop skytten och läste. det är äckligt hur jävla likt det är.

→ Du som är Skytt bör undvika att binda dig för tidigt. Det bör i så fall vara till någon som respekterar och står ut med ditt frihetsbehov.

→ Du älskar att roa och när de tar sina vildaste uttryck så väljer Skytten att bli skådespelare. Gärna också clown.
 
→ Du hyser stor respekt för saker och ting som de är - du vill bara göra allt bättre.

→ Skytten vill gärna dra största möjliga nytta av sin fritid. Du har massor av energi till både arbete och nöjen, och du vill helst ha minst ett par kvällsaktiviteter inplanerade varje vecka.

→ Skytten tycker om lagsporter och regelbunden träning, du behöver känna att du har rört på kroppen ordentligt och du tycker om att tävla.

→ Skytten kan avslöja sanningar som kan få vem som helst att bara vilja sjunka under jorden. Ärligheten är hennes främsta vapen och hon är också tillräckligt oblyg för att inte hålla inne med någonting. Ibland upplevs hon som fruktansvärt hänsynslös i sitt sanningssägande. Hon förstår inte att de flesta inte tål att höra vad som helst.

→ Skyttkvinnan vill vara jämställd och dela hans villkor.

→ Du älskar innerligt men kanske lite ytligt.

Den som försöker binda en Skytt alltför hårt till sig och beröva henne den frihet som hon så ivrigt begär, blir en mycket kortvarig partner. Hon vill inte vara någons fånge. Därför byter hon ofta ut sin älskade mot en annan.

23 augusti är en lyckodag - får se vad som händer på lördag då ;)

Du som är född i detta tecken har en väldig energi och ett enormt behov av att röra dig, men måste tyvärr ta det lite försiktigt. När du kommer upp i åren kan du känna av reumatism i höfterna.

la problemo.

jag har ett problem.

mitt hår är verkligen smutsigt just nu, men egentligen vill jag inte tvätta det idag för då är detganska skitigt till skolstarten på tisdag. (jag är ju hos philip på måndagen och tro inte att jag tänker slösa tid på att tvätta ett hår som är halvsmutsigt då?) oh no, så... ska jag stå ut med att vara jätteäcklig idag när jag ska åka och lämna min syster och sedan färga håret på rebecca eller ska jag vara lite halvsmutsig på tisdag när skolan börjar?

vilket i-landsproblem.


rutinrand.

en tanke...

det bästa med sommarlov är att man slipper alla rutiner.
det bästa med skolan är att man får rutiner.


som sagt... en tanke...


sagan om byxorna.

jag blir så irriterad på en sak.

idag när jag gick runt på ikanhuset gick jag in på vero moda. där ser jag ett par byxor som jag faktiskt skulle vilja prova. de hänger högt upp så jag når inte, jag är lång men inte giraff. precis nedanför byxorna står en expidit och jag kollar på byxorna och rör vid dem, liksom som att jag menar att jag vill ta ner dem. vet ni vad expidithelvetet vräker ur sig? "hej"... bara ett hej? jo om jag gick runt här inne för att hälsa på folk skulle jag väl åtminstone tagit i hand. såg hon inte att jag ville ha ner brallsen?

jag ville inte fråga heller för att det var liksom inte alls säkert att jag skulle prova dem så då ville jag inte vara till besvär att behöva fråga. visste liksom varken storlek eller om de fanns eller om de passa eller något. alltså, ni förstår mig väl? jag bara hatar när man inte får tag på grejerna. om jag skulle frågat skulle jag kännt mig tvingad till att köpa dem, och det var jag ju inte redo att göra. jag visste ju liksom inte heller om jag ens ville prova dem ifall de var för dyra, för liksom så snygga var de inte. vad skulle jag gjort om hon tagit ner dem och jag sett prislappen. "ehm, nej tack" eller skulle jag provat dem och slösat massa tid? kanske hade de dyra byxorna passat och min ekonomi skulle gått i kras. vem vet, expiditen kanske var synsk och såg de komma och tog därför inte ner de åotkomliga dyra byxorna som säkerligen suttit som en smäck...

hey, ni som går frisör och ska börja 2:an eller 3:an, så ni vet så träffas vi på vrinnevi kl 13, har checkat med monkeydonkey och hon, jag citerar "förbereder sig inför ett kommande läsår", hon ser fram emot det. kul kul!


tuta & kör!

idag går startskottet. idag står jag bakom den vita linjen, redo att springa iväg så fort skottet ekar. som en skenande häst ska jag löpa enda fram till mållinjen.


 

okej det där var väl att ta i hörrni men det jag ska göra är att gå den där helveteskursen som man måste gå innan man får övningsköra. ja ja sent kan tyckas att det är, men jag har inte känt mig redo eller intresserad förrän nu. så klockan 17 idag ska jag sitta och önska att det snart är över. min pappa, min mamma och mammas man ska också få följa med eftersom de förmodligen tycker det ska bli så roligt att köra med mig, jag känner deras längtan, not.

jag tror att jag i början kommer vara sveriges sämsta bilförare. jag har ingen aning om hur man sätter på en bil. jag har heller inte den blekaste om vad allt heter och jag fattar ingenting när folk snackar om koppling hit och dit, draglägen, växlingar och allt det där men jag tror, är inte riiktigt säkert, men jag tror att det är sånt jag ska lära mig med tiden.

jag är ju dock inte helt efterbliven, jag har ju faktiskt inte fyllt 18 än. jag är en sån där som olyckligt nog fyller i december. när jag fyller 18 ska jag vara på god väg till ett körtkort och jag planerar (men jag brukar aldrig hålla min planering) att ta körkort innan studenten eller sommaren efter studenten. låter väl som ett rimligt mål eller är jag helt ute och cyklar, då är jag ju helt fel ute...





slut.

hur ska man göra slut?

tänkte börja skriva det uppenbara.
det är förbjudet att göra slut via sms eller msn, totalt okej?
ett telefonsamtal är också emot reglerna då det är enkelt att lägga på.
man ska träffas och prata om det, okej?

ja jag vet, obvious.

att låta ett förhållande eller liknande rinna ut i sanden är också det värsta man kan göra.
ett klart svar om hur man vill ha det är det bästa, och på ett bra sätt.
inget snack om att du är för bra för mig eller att du inte är redo för ett förhållande.
babblande om att du behöver tid ensam.

det är också ganska obvious.

hallå? det slog mig att jag är så fel människa att skriva om det här.
jag är allt det som står. jag är verkligen inte en bra person på att göra slut.
jag är heller inte bra på förhållanden, inte vad jag vet.

jag är den där tjejen som skyller på att jag behöver mer fritid och behöver vara ensam, mitt eget space.
 jag är den där tjejen som tappar intresset och inte ens orkar eller vill träffa människan för att berätta.
jag är den där tjejen som låter det rinna ut i sanden i hopp om att den andra ska glömma allt.
det är jag, aj då!

ge mig en man efter midnatt.

elin springer runt och är överallt och ingenstans. hon slänger kläder omkring sig samtidigt som hon nynnar på musiken från mamma mia the movie som jag själv knappat på. hon provar en röd tröja till den svarta höga kjolen, hon verkar ångra sig. av med den röda, på med ett vitt baslinne som jag tydligen lyckats sätta mig på, my mistake. nu åker en randig topp på, en suck tycks jag urskilja bakom musikens strömmande toner. nu åker kjolen av, woho. hon kliar sig på högerbenet och ställer sig i en annorlunda pose, omedveten om min iakttagelse. nu ringer det också, aldrig ska man få vara i fred. elin tar't...

nu skulle det glamouröst passa in om jag skrev att vi delar på en flaska vitt och sitter och smuttar på det mellan melodierna men icke sa nicke. själv dricker jag inte längre och elin har fått sitt för den här veckan kan man säga.

nu åker thigths och en grå klänning på, grått är fint, det gillar jag. nej den åkte av. nu blir det en simpel outfit tror jag, jenas, vit topp och en sjal. sånt gillar vi. tjingeling,snart blir det festligheter!

P U S S '



man är snyggare på kvällen.

man är alltid snyggare på kvällen. man tänker alltid högre om sig själv på kvällen. man mår mycket bättre på kvällen.

jag lägger alltid fram morgondagens outfit kvällen innan. man är snyggare då. på kvällen ser man sig själv i spegeln och ser en ruskigt snygg tjej med kläder som sitter som en smäck. man hänger upp outfiten och ändrar ingenting på morgonen.

på morgonen är man ful. på morgonen passar ingenting längre. på morgonen vill man bara hoppa ner i sin varma mjuka säng igen. man mår dåligt på morgonen.

jag får inte ändra någonting i min framlagda outfit på morgongen, det är against the rules. på morgonen har man dåligt omdöme och vet inte vad som är bra. därför ska man hålla sig till gårdagskvällens plan, från topp tå. det man ser i spegeln och anser är fult och gräsligt kan inte på¨något sätt bli bättre, hur många klädbyten man än gör så man behåller den första outfiten på.

man vet att gårdagskvällens val kommer få en att glänsa, bara man väntar tills morgondagen övergår till förmiddag.


underskattad kebab.

mitt kvällshumör får mig att bli på hugget. skulle gärna vilja hugga i lite chicken kebab. en underskattad restaurang, totalt! jag snackar inte vilken chicken kebab som helst, jag har provat olika. nej det måste vara den i norrköping, den är den utlimata. denna restaurang ligger precis bredvid mc donald's och den idioten som väljer mc före chicken kebab kan ju ta och hänga sig. jag rekommenderar alla att smaka på den ljuvliga kebaben som finns i många olika sammansättningar. det finns med bröd, på rulle, i sallad, större bröd, med pommes, ännu större bröd och så vidare. ni förstår, vilka valmöjligheter?

ni kan väl inte tveka en sekund. nej bums tar ni ert pick och pack och drar mot norrköping där ni hittar denna utsökta maträtt, jag kan starkt rekommendera vit & röd-sås blandad, mums på den. nåväl jag tror ni börjar fatta hela konceptet.
ÄT CHICKEN KEBAB I NORRKÖPING, inga konstigheter.

det är helt enkelt bara ni som går miste om möjligheten, det måste kännas surt.

bortskämda ouppfostrade ungar.

jag ska göra en confession.
jag hatar barn. låter kanske hårt säger ni, och nåväl det kan jag erkänna. jag hatar inte tanken av att själv få gosa med ett snällt barn, babylen hud, glada ögon som tittar busigt på en, när de kan säga "ida, kom" eller något sånt. i och för sig är väl mitt namn inte det svåraste. jag hatar andras barn, barn jag inte känner. jag kanske egentligen hatar hur de uppfostras. jag hatar bortskämda barn, och barn som jag inte har en så bra kontakt med.

jag hatar när man kommer bort eller har främmade eller när det på något sätt är barn inblandade som man inte brukar umgås med, ska man vara barnvakt? ja de verkar föräldrarna tro. jag har ju inga problem med att leka runt med kusinerna filippa eller majken, they are my loved one's så att säga.

men barn alltså. andras barn, okända bortskämda barn som skriker och klänger och uppträder som om de vore 2½ fast de redan är 5-6! när jag var yngre var jag alltid den personen som alla barn älskade. jag var alltid "barnvakt" när de var barn med på tillställningar. jag fick väl nog. efter förra årets sommarjobb fick jag nog. 3 veckor på dagis tog ut sin rätt, nu är jag dryg och elak mot barn jag inte vill vara barnvakt åt.

är jag elak? ja så kan de tyckas, det stör mig inte. jag vill inte ge falska förhoppningar till föräldrar som tror att jag ska ta hand om deras ouppfostrade barn. jag kanske gillar det när jag själv är äldre och barnalös, då kan jag ta hand om dem som om de vore mina egna, men just nu är det inget som lockar.

ångest med ett leende.

jag är alltid negativ; förutom när det kommer till skolstart. har nästan aldrig varit negativ till att komma igång efter sommarlovet. på gymnasiet har det blivit ännu bättre eftersom jag ändå fått chansen att göra det jag vill. visst är det lite jobbigt när man känner att sommarlovet börjar lida mot sitt slut men man kan ju faktiskt inte göra någonting åt saken? den 19 augusti börjar jag och vad jag än tycker och tänker om det så göra jag det.

tungt kan det tyckas vara eftersom alla andra katrineholmare börjar den 25 (gymnasiet) men vi slutade mycket tidigare än de så man ska inte klaga, det var ju tokfint väder då. jag ska erkänna att jag faktiskt pratar ganska oavbrutet om skolan och allt som hör där till. om sista året, om frisör, om plojfoto, om klassresa, om klassen, projektarbete, schema, skåp, ja allt ni kan tänka er. jag mår lite bra av det. ska väl också erkänna att jag för några veckor sedan gick runt med min systers studentmössa i flera timmar, jag var så snygg i den^^

det blir faktiskt inte bättre av att vi klagar över att sommarlovet är slut, för slut är det. det känns bättre om man nu liver livet sista veckorna och börjar skolan med ett leende på läpparna, vissa får inte ens gå i skolan.

detta var nog det mest positiva ni någonsin får läsa av mig, jag är lite som miranda i sex and the city, just personligheten. jag kan alltid komma på något negativt om något. nu har jag till exempel kommit på att jag hatar barn, eller rättare sagt, jag hatar andras bortskämda fula jobbiga barn som folk antar man ska vara barnvakt åt, men, det får ni läsa vid ett senare tillfälle.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0